Jag har fundera lite på hur teknologi har integrerats i vår vardagliga kommunikation på ett sätt som vi kanske inte är medvetna om.
Teknisk Kommunikation
Det är inte användandet av datorer och smarta telefoner jag menar utan att vi har flera parallella kanaler att kommunicera via samtidigt. De här parallella kanalerna använder vi på två sätt. Det första är att vi kommunicerar med två olika personer samtidigt. En via telefon och en via ett textbaserat medium, för att ta ett exempel. För det mesta går det ganska bra. I Asien är det förhållandevis vanligt att folk går på kafé med en grupp kompisar men att de mest kommunicerar via sina smartphones med kompisar som är någon annanstans. Alltså både ansikte mot ansikte på kaféet och via smarttelefonen som kan vara video-, röst- eller text-baserad med de frånvarande.
Det andra sättet är att vi använder flera kanaler när vi kommunicerar med enbart en person. Vi gör det varje gång vi handlar i ett vanligt varuhus. Samtidigt som vi småpratar med kassabiträdet får vi information om vilka varor som kassabiträdet skannar in, hur många varor personen har skannat in, priset för varje vara samt summan för samtliga inskannade varor. Samtidigt som vi kan se summan på displayen hör vi kassabiträdet säga slutsumman.
Ett vanligt sätt idag att kommunicera integrerat är att visa en bild på mobilen och sedan prata om det bilden visar. Det är ett annat sätt att kommunicera än att bara prata om saken på bilden, t.ex. min hundvalp.
Kognitiv beteendevetenskap
När jag grävde lite i detta upptäckte jag att det finns en teori som heter Touchpoint Management Theory som handlar om just detta. Touchpoint betyder i det här fallet den punkt eller yta som gör att två människor kan komma i kontakt med varandra och dela information. Nu när vi nästan alltid använder digitala kanaler blir det extra intressant att reglera användandet av dessa. Det är därför ordet ”management” läggs till. Man hanterar och reglerar användandet av sina olika kontaktytor.
Teorin förklarar någorlunda varför vi väljer vissa sätt att komma i kontakt snarare än andra. Det beror mycket på vem man kommunicerar med, vad man vill kommunicera om och hur precis man behöver vara. Det blir t.ex. mer precist om jag kan visa en bild på hundvalpen samtidigt som jag pratar om den än att bara prata om den.
Beteendemönster i framtiden?
Teorin tar till och med upp vilket som är det smartaste sättet att kommunicera om man vill komma undan med en vit lögn eller ännu grövre. Telefon är bättre än ansikte mot ansikte för det senare är mer avslöjande. Telefon är också bättre än textbaserade meddelande för det är så lätt att gå tillbaka och kontrollera vad någon har skrivit om den andra blir misstänksam.
Vilket är nästa steg i utvecklingen? Är det att vi alla är mer eller mindre cyborgs som har implantat som gör att vi kan dela filer med varandra från en hjärna till en annan samtidigt som vi kommunicerar ansikte mot ansikte eller via Skype (eller motsvarande)? Hur gör man då om man vill dölja information från varandra? Vad finns det för filter? Jag kan inte riktigt bestämma mig för om framtidens användande av kommunikationsteknologi är odelat spännande och inspirerande eller om den också kommer att vara aningen skrämmande. Vad tycker du?